I september 2023 har Carl XVI Gustaf varit Sveriges statschef i hela femtio år. En modern monark som genom 1975 års regeringsform står utan konstitutionell makt, men som fortfarande är betydelsefull på andra sätt.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2023 nr 3.
Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!
Med Carl XVI Gustaf inleddes en ny epok med ändrad kungaroll och intensiv medial bevakning. Under fem decennier har kungen verkat för landets fortsatta välståndsutveckling, inte minst genom stöd till Sveriges internationellt aktiva näringsliv.
Hans engagemang för medborgare och företagsamhet, med återkommande representationsmåltider för nätverkande på hög nivå, en personlig närvaro vid stora idrottsevenemang, statsbesök, handelsdelegationer, studiebesök och företagsinvigningar har genom åren rönt stor uppskattning.
I intervjuer har han själv sagt att ”visst hjälper jag gärna till som dörröppnare utomlands. Men jag representerar inte bara industrin. Jag har ju hela folket bakom mig.”
Läs också: När kronprinsen var en fest-is
Historiskt var Sverige en avkrok, ett fattigt outvecklat agrarland med bergsmansprodukter. Kungen och kyrkan hade makt över folket och för det stora flertalet var livet hårt och fyllt av umbäranden. Men från 1800-talets mitt lyfte landet sig genom förnyelse av jordbruk och industri, utbildning, företagande, affärsliv och samhälle.
Sverige gick från ett utbrett armod och emigration till en demokratisk, högteknologisk, skattefinansierad välfärdsstat med hög standard. På olika sätt, utifrån sin tids särskilda villkor, har monarkerna ur Bernadotte-dynastin varit delaktiga i den processen.
Som en kung i tiden följer Carl XVI Gustaf i själva verket en lång, utvecklingsorienterad familjetradition. I spåren av sin anfader Jean Baptiste Bernadotte, har sex fredligt orienterade svenska monarker i mer än 200 år varit anhängare av modernisering av svensk samhällsekonomi och näringsliv.
Bernadottes egentliga uppdrag som kronprins var att kriga tillbaka Finland och i ett konfliktfyllt Europa beskydda svensk och norsk handel och näringsliv.
EN FRANSMAN PÅ SVERIGES TRON
Marskalken Jean Baptiste Bernadotte, från en borgerlig fransk familj, var i grunden militär och republikan. Utnämnd till furste av Ponte Corvo av kejsare Napoleon, hade han starka meriter från kontinentens slagfält när den svenska riksdagens ständer gick utanför ramarna och valde honom till svensk tronföljare. Ett för de högre stånden kontroversiellt val som visade sig bli ett betydelsefullt steg i framväxten av det moderna Sverige.
Bernadottes egentliga uppdrag som kronprins var att kriga tillbaka Finland och i ett konfliktfyllt Europa beskydda svensk och norsk handel och näringsliv. Men Sverige var krigstrött och utfattigt, på väg mot konkurs. Kronprinsen, som fick det svenska namnet Karl Johan, valde en annan väg. Stöd till folkförsörjning med bättre förutsättningar för jordbruk, produktion och handel var det rätta att ta itu med.
Läs också: Jordbrukets teknikrevolution
På hans initiativ instiftades Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien 1811, för forskning och utveckling av bättre teknik och metoder inom jordbruket. Böndernas slit på åkern måste ge högre avkastning och mat till flera. Jordbruksprodukter hade också exportpotential. Akademien blev tillsynsmyndighet för hushållningssällskapen med uppgift att förbättra förhållandena på landsbygden. Kronprinsen tog själv praktisk del i verksamheten.
Efter avtal 1812 mellan Sverige och Ryssland blev det inget krig om Finland men väl, så småningom, en union med Norge och Bernadotte kröntes 1818 till kung Karl XIV Johan. I enlighet med 1809 års nya regeringsform, regent i en svensk konstitutionell monarki och grundare av en ny arvsdynasti.
Karl XIV Johan kom att leda Sverige mot modernisering och in i en mer än tvåhundraårig fredsperiod. I sitt trontal markerade han tydligt sin uppfattning. ”Freden är en upplyst regerings enda ärofulla mål. Det är icke en stats utsträckning som gör dess styrka och självständighet. Det är dess lagar, dess handel, dess arbetsflit och framför allt dess nationalanda.”
Kungen såg också till att det haltande Göta kanalprojektet styrdes upp. 1822 etablerade Baltzar von Platen Motala Verkstad, den svenska verkstadsindustrins vagga, i ett expanderade Motala.
Sverige behövde fler manufakturer, nya företag, bättre transportvägar och kompetensutveckling. Läroverk, tekniska skolor och lantbruksskolor initierades. Sveriges första civila högskoleutbildning, Bergsskolan i Falun, inrättades 1819. Efter flytt till Stockholm blev den rot till Kungliga Tekniska högskolan, KTH, grundad 1827 som Kongl. Teknologiska institutet för att tillgodose industrialismens behov av ingenjörer.
Karl XIV Johan började utveckla och bredda kungahusets externa relationer. Även ofrälse gavs tillträde till mottagningar i hovmiljö. De representativa måltiderna slutade vara strikt ritualiserade. Kungen ansåg att ”vid mitt bord skola min son finna Sveriges utmärktaste män af alla stånd församlade”.
Den nye kungen bedrev en liberal handelspolitik och siktade på ekonomiskt uppsving för Sverige. Med entusiasm stödde han alla slags industriella satsningar, från textilindustri till bergsbruk, ofta genom egen finansiering. Ibland väl vidlyftigt med skuldsättning för staten som resultat.I Norrköping kom kungen att bli brett hyllad av befolkningen för sina insatser för klädesindustrins ekonomi.
Kungen såg också till att det haltande Göta kanalprojektet styrdes upp. 1822 etablerade Baltzar von Platen Motala Verkstad, den svenska verkstadsindustrins vagga, i ett expanderade Motala. 1832 kunde kanalen, för smidiga transporter tvärs igenom landet, invigas och ge utrymme för nya affärs- och industrietableringar.
Kungen deltog aktivt vid tillkomsten av de första privatbankerna och under 1830-talet företog han många långa besöksresor i Sverige-Norge. Oppositionen mot kungen var tidvis tuff och resorna var viktiga för att han skulle kunna visa upp sig på plats och vinna befolkningens fortsatta stöd. Alltmer konservativ gick Karl XIV Johan ur tiden 1844.
REFORMISTEN OSCAR I
Kronprins Oscar av Sverige-Norge var en av samtidens främsta reformister, med stort engagemang i straffrätt, fängelser och kriminalvård. Han tog tag i fortsatt kommersiell utveckling av Göta kanal. Samhällen och industrier växte fram i kanalens närhet.
Han bidrog aktivt till att folkskolan med undervisning för alla barn startades 1842. Genom att personligen engagera sig i sammanslutningar och institutioner nära kopplade till den medborgerliga offentligheten, framstod Bernadottedynastin som anmärkningsvärt samhällstillvänd och modern.
Läs också: Bra utbildning för en bra start
Kronprins Oscar var liberalt sinnad i ekonomiska frågor. Befolkningens försörjningsvillkor måste förbättras. De gamla skrånas ordning med geografiska monopol för mästare och gesäller, hämmade utvecklingen. Avsaknaden av en reell arbetsmarknad medförde begränsade förtjänstmöjligheter för industristädernas växande befolkningar samtidigt som det rådde arbetstvång. Oscar I satsade på förnyelse och framtid när han tillträdde tronen 1844. Nu var skråväsendets dagar räknade.
1848 utsåg Oscar I Johan August Gripenstedt, en 35-årig frihandelsförespråkare och järnvägsentusiast, till konsultativt statsråd. Utveckling av ekonomi, samhälle och näringsliv krävde stora investeringar och fördelad risk. Framdriven av industrialiseringens finansieringsbehov antogs Sveriges första aktiebolagslag samma år.
Landet behövde fler industrier, affärsbanker och ökad handel. Kungen och Gripenstedt var eniga om järnvägens potential som hävstång för modernisering. 1854 fattade riksdagen följaktligen beslut om ett statligt ägt stambanenät. Efter skotsk förebild grundade André Oscar Wallenberg 1856 affärsbanken Stockholms Enskilda bank som kom att bli en dynamo i svensk näringslivsutveckling.
NÄRINGSFRIHET OCH TVÅKAMMARRIKSDAG UNDER KARL XV
1859 besteg Karl XV den svensknorska tronen. Han var i grunden militärt inriktad och hade ambitioner för Skandinavien. Dock utan att få gehör. I stället fortsatte reformarbetet.
1862 invigdes stambanan mellan Stockholm och Göteborg. Samma år infördes kommunallagar som gav kommunerna beskattningsrätt och breddat lokalt inflytande. Landstingen inrättades med det specifika uppdraget att sköta näringslivets allmänna utveckling, kommunikationsväsende och utbildning samt sjukvård på länsnivå.
Läs också: Näringsfrihetens historia
Insikterna om att Sverige måste reformeras för att kunna öka sitt välstånd men också hävda sig i den internationella konkurrensen växte fram under uppenbar vånda. Inte bara företagarna var reglerade, utan också arbetskraften. 1864 satte en ny radikal näringsfrihetsförordning punkt för resterande gamla begränsningar.
Varje svensk man och kvinna blev nu berättigad att driva alla former av affärsrörelser. Gifta kvinnors ekonomiska handlingsfrihet fortsatte dock i praktiken att vara starkt begränsad.
1866 hade de fyra stånden spelat ut sin roll för den svenska maktfördelningen. Tvåkammarriksdagen ersatte ståndsriksdagen och moderniserade Sveriges interna politiska maktförhållanden. Politiker med olika ursprung kunde komma och gå och regeringar med dem, men kungen satt kvar.
Hemmamarknaden var begränsad och näringslivet blickade mot omvärlden. Under några år led Sverige oerhört av missväxt och svält. Emigration sågs som en utväg för den som hade råd. På uppdrag av Karl XV slöts 1868 ett vänskaps-, handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige-Norge och Japan, genom vilket en rad viktiga japanska hamnar öppnades för handel med Sverige-Norge.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
KRAFTIG EKONOMISK EXPANSION UNDER OSCAR II
Industrialismen slog ut i full blom. Nya företag etablerades och utlandshandeln ökade. Sverige hade på allvar beträtt den knaggliga väg som på 100 år skulle leda från outvecklad fattigdom till välståndsland. 1872 tillträdde Oscar II. Kungen var utvecklingsorienterad, industriellt intresserad och en aktiv privat finansiär med eget kontaktnät inom näringslivet och goda relationer med bankentreprenören A O Wallenberg.
1876 kom statsministerämbetet till genom en grundlagsändring. I statsapparatens topp etablerades därmed en ny stark politisk maktposition. Oscar II:s regenttid präglades av nya entreprenörer, snabb teknisk utveckling och stark ekonomisk expansion, men också av en begynnande arbetarrörelse med krav på politiskt inflytande.
Efter flera decennier av frihandel fick Sverige under senare hälften av 1800-talet skyddstullar på industri och jordbruksprodukter. 1878 drabbades landet av en svår ekonomisk kris, med usel konjunktur för järn och skogsprodukter. Inom näringslivet avlöste konkurserna varandra.
Svenska företag lanserade nya avancerade uppfinningar. Ett alltmer mångfacetterat näringsliv växte fram. Fler entreprenörer, ingenjörer och innovatörer blev framgångsrika inom olika branscher. Konst, idrott och litteratur fick också en skjuts. Telefoni och telegraf utvecklades som verktyg för kommunikation.
Efter flera decennier av frihandel fick Sverige under senare hälften av 1800-talet skyddstullar på industri och jordbruksprodukter. 1878 drabbades landet av en svår ekonomisk kris, med usel konjunktur för järn och skogsprodukter. Inom näringslivet avlöste konkurserna varandra.
Folkförsörjningen var i fara. Kännetecknande för det sena 1800-talets pragmatiska ekonomiska politik var ett nära samarbete mellan staten och framväxande industriella aktörer och nätverk, som långsamt kom att ersätta den jordägande adelns tolkningsföreträde i ekonomiska frågor. I januari 1885 trädde Kongliga Patentbyrån till skydd för svensk industri.
De sista åren på 1800-talet var politiskt ansträngda år för Oscar II. Massdemonstrationer anordnades mot monarkin och rösträttsrörelsen flyttade fram sina positioner. Socialdemokratiska arbetarpartiet och Landsorganisationen, LO, grundades.
1905 löste Norge ensidigt upp unionen med Sverige. Kungen betraktade norrmännens agerande som en revolution, protesterade intensivt men accepterade saken ”för att undvika ett större ondt”. 1906 blev Arvid Lindman, högerpolitiker och stark man i näringslivet, statsminister. Kungamakten började ifrågasättas alltmer.
GUSTAF V, INTERNATIONALIST SOM STÖTTADE EXPORTEN
Efter ett upprop inom näringslivet 1887, engagerade sig kronprins Gustaf för tillkomsten av Sveriges Allmänna Exportförening (i dag Business Sweden). Kronprinsen organiserade 1897 den smått legendariska konst- och industriutställningen, den så kallade Stockholmsutställningen, på Djurgården för att uppmärksamma Oscar II:s 25 år som regent.
Efter internationellt mönster visades där upp allt vad svensk och norsk industri hade att erbjuda. Utställningen besöktes av många internationella besökare och press som gav god PR till Sverige. Kronprins Gustaf intresserade sig för utrikesfrågor och diplomati över hela världen och representerade återkommande landet internationellt.
Läs också: När bilen kom till Sverige
1898 beställde han sin första bensindrivna automobil från Daimlers motorfabrik. 1903 invigde kronprins Gustaf Sveriges första internationella automobilutställning. Bland de svenska utställarna återfanns Maskinfabriks AB Scania.
Närmare 50 år gammal blev kronprins Gustaf kung Gustaf V, samtidigt som utvecklingen i Sverige gick allt snabbare med ny teknik, vetenskapliga framsteg och samhällsförändringar under ökat politiskt tryck. Konjunkturen i Sverige försämrades med konkurser och massavskedanden i släptåg. Lockout och storstrejk följde och gav rejäla slag mot samhälle och näringsliv. Efter flera månaders konflikt vädjade Gustaf V om arbetsfred.
Åren under första världskriget medförde stora svårigheter för människor och företag. Tillsammans med en lojal ämbetsmannaministär lyckades kungen hålla Sverige utanför kriget. Under trycket av de revolutioner som skakade om Europa, lyckades kronprins Gustaf Adolf och socialdemokraten Hjalmar Branting rädda monarkin, genom att pressa Gustaf V och högern till att gå med på en demokratisk rösträttsreform.
Läs också: Mytomspunnet forskningspalats på Grev Turegatan
Ingenjörsyrkets vikt och betydelse började få större erkännande under denna tid. I oktober 1919 grundade Gustaf V Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, som fick en nyckelroll i näringslivets fortsatta utveckling. Sittande regent har fortsatt varit IVA:s beskyddare.
Vid andra världskrigets utbrott förklarade Sverige sig genast neutralt. Kungen gjorde stora ansträngningar för att hålla Sverige utanför kriget samtidigt som han gjorde flera försök att påverka utvecklingen mot fred.
GUSTAF VI ADOLF, DEN SISTE MONARKEN MED POLITISK MAKT
Efter kriget hade Sverige sin inhemska industriapparat och infrastruktur till största delen i behåll. Produktion och affärsliv kunde få förnyad ekonomisk utväxling när hjulen åter började rulla.
I oktober 1950 besteg den 68-årige kronprins Gustaf Adolf den svenska tronen som Gustaf VI Adolf. Carl XVI Gustaf blev då kronprins redan som litet barn eftersom hans far omkommit i en flygolycka 1947.
Efterkrigstiden blev ekonomiskt lyckosam för Sverige. Kungen hade fortfarande politisk makt, men utnyttjade den föga, annat än vid en akut regeringskris 1957. Under Gustaf VI Adolf tog därmed politikerna i princip över landets hela styrning.
Socialdemokraterna hade successivt flyttat fram sina positioner under första halvan av 1900-talet. Vid tronskiftet 1950 var de helt dominerande i Sveriges riksdag och hade monarkins avskaffande i partiprogrammet.
I Sverige fortsatte den tekniska utvecklingen oförtrutet med nya landvinningar och ständigt nya avancerade produkter och lösningar. Inom en rad branscher lyckades nya svenska företag växa och göra sig gällande med export och utlandsetableringar. Initialt var kungen flitigt involverad i representation av olika slag: företagsbesök, utställningar, invigningar företrädesvis på hemmaplan. En hel del av de näringslivsrelaterade uppdragen sköttes även av prins Bertil.
Socialdemokraterna hade successivt flyttat fram sina positioner under första halvan av 1900-talet. Vid tronskiftet 1950 var de helt dominerande i Sveriges riksdag och hade monarkins avskaffande i partiprogrammet. ”Den gamle kungen” var omhuldad och mycket populär bland svenskarna i gemen och hans ställning var så stark att man väntade med att införa den nya regeringsform som skulle frånta Sveriges konung all politisk makt, till dess att kronprins Carl Gustaf blev hans efterträdare.
CARL XVI GUSTAF, STATSCHEF UTAN FORMELL MAKT
1971 infördes enkammarriksdagen och 1973 tillträdde Carl XVI Gustaf som statschef utan konstitutionell makt, men med publikt uppdrag. Kungarollen avgränsades till representativa plikter och ceremoniella uppgifter.
Begreppet ”kunglig” började avvecklas i olika sammanhang, men togs smygande tillbaka med insikten om de positiva effekter den medförde, inte minst utomlands. En utnämnd kunglig hovleverantör vet fortfarande att värdera den positionen högt.
Inom ramen för monarkins traditioner och gamla etablerade mönster ankom det på Carl XVI Gustaf att mejsla fram en ny relevant kunglig funktion för sig själv. 1975 var det inte mycket som talade för att Carl XVI Gustaf skulle komma att fira 50-årsjubileum som folklig, väl förankrad symbol på tronen i det moderna Sverige.
Efter 1960-talets ekonomiska rekordår blåste starka vänstervindar i Sverige. Inflationen steg, staten tog över alltmer av ekonomiskt initiativ och företagande. Statsminister Olof Palme talade 1975 om hur ”man kunde avskaffa monarkin med ett penndrag”. Skattetrycket var hårt och företagare stod lågt i kurs.
Läs också: Förlaget och prinsen
Flera högprofilerade entreprenörer tog sina skapelser från Sverige, till exempel familjen Rausing med Tetra Pak och Ingvar Kamprad med IKEA. Erling Persson valde i stället att sätta Hennes & Mauritz på börsen.
Carl XVI Gustaf var öppen för nya tankar och idéer. Han ville sätta sig in i och informera sig om olika företeelser och skeenden i det svenska samhället – att verka i tiden. Kanske var det anfadern Bernadottes ofrälse ursprung och tidiga ”folknärmande ambitioner” som avspeglade sig. Carl XVI Gustaf hade också draghjälp av prins Bertil som hade erfarenhet av att verka inom näringslivskretsar.
Sommaren 1976 arrangerade Sverige ett ståtligt kungabröllop och en rojalistisk yra drabbade landet. Kungen fick drottning Silvia vid sin sida, som stilbildande och skicklig medhjälpare i de representativa plikterna. Öppenheten mot massmedia sattes alltmer i system och det svenska hovet började få anseende om sig som ett av de mest tillgängliga i Europa.
Kungens statsbesök och övriga resor ger unika tillfällen till möten. Att det råder stor konkurrens mellan företagen att få närvara vid kungens resor är det yttersta beviset på hans arbete… Inom storföretagsvärlden är vi väl medvetna om hur viktig kungens roll är för våra relationer.
Att årligen genomföra besök till andra länder och stå värd för utländska besök i Sverige hör till Kungens främsta arbetsuppgifter. Kungens engagemang har kommit att omfatta fler och fler statsbesök med seriösa program för medföljande näringslivsdelegationer. Genom de sedan flera århundraden etablerade Eriksgatorna och länsbesöken där länet visar upp sitt näringsliv, följer Carl XVI Gustaf också en lång tradition för möten med vanliga svenskar.
1999 utsågs kungen till hedersdoktor vid Handelshögskolan i Stockholm med motiveringen ”För hans stora intresse för det svenska näringslivets utveckling och för hans stöd till de svenska exportföretagen.” Genom årens lopp har många näringslivsföreträdare öppet uttryckt sig i positiva ordalag om kungens insatser för svensk företagsamhet.
Michael Treschow, som bland annat rattat Atlas Copco och Electrolux, samt varit ordförande i Ericsson, Svenskt Näringsliv och Föreningen svenskar i världen uttryckte sig 2006 på följande vis: ”Kungens statsbesök och övriga resor ger unika tillfällen till möten. Att det råder stor konkurrens mellan företagen att få närvara vid kungens resor är det yttersta beviset på hans arbete… Inom storföretagsvärlden är vi väl medvetna om hur viktig kungens roll är för våra relationer.”
I sitt sommarprogram 2016 beklagade hovets tidigare informationschef, Elisabeth Tarras-Wahlberg, att inte fler på nära håll får se vilken nytta kungaparet gör för Sverige: ”Svenska företagsledare talar gärna väl om kungahusets betydelse för svensk exportindustri. Jag önskar att dessa berättelser inte stannade i företagens sammanträdesrum, utan spreds så fler fick höra.”
Läs också: Konflikterna tvingade arbete, stat och kapital till förhandlingsbordet
